Knäckt näsa och fortfarande färg på kroppen...

Jag fortsätter där jag slutade, med WEI-helgen. Och nog blev det "le bordel" alltid! Lördagsmorgonen började klockan 05.00 för avfärd mot....Toulon! Vid bussarna möttes vi av ett antal sjungande manliga tredjeklassare utklädda i det de hade hittat hemma; lösskägg, bh utanpå någon färgglad trikå, kjol och strumpbyxor, redan lagom runda under fötterna. Behöver jag säga hur vägen ner blev?! Då vi inte lekte lekar eller sjöng så höll tredjeklassarna låda. Mr och Miss Caravane (buss) utsågs efter bl.a. ett dansframträdande, och gissa vem som vann damklassen?! =)

Helgen bjöd alltså på mycket, lördagen spenderade vi på stranden i strålande sol och medelhavsvärme, kunde inte varit skönare! Eller jo, om jag inte hade klivit på en sjöborre när vi kastade frisbee. I och med att nål och pincett inte är det första man tar med ut på integrationshelg så har jag fortfarande en liten pigg kvar i foten. Vet inte om man borde operera nu eller om man kan låta den vara, den känns inte så mycket längre.

Sjöborre

Söndagen, efter en hård lördagskväll med mycket dans, kunde man tro skulle bli rätt slapp, men icke! Upp kl 8.30 för fransk helfrukost med baguetter, marmelad, nutella, croissanter, och flingor; det kändes att man är i Frankrike! =) Under dagen hade vi lekar där vi vid första grenen blev beordrade att ta ut två par ur vårat lag, Sofie och jag valdes ut tillsammans med två killar. Vi fick därefter blå färg utsmetad på kroppen, killarna gul färg. Grenen bestod sen i att blanda färgerna på de olika kropparna så att det tillslut inte var någon annan färg än grön kvar... Måste sett ut som en bisarr orgie, haha, men kul var det! Jag hoppas bara att min bikini blir ren i tvätten.

Ägg- och vattenballongkastningslek

Laget gick vidare efter sista grenen som bestod i att kasta sig efter ett ägg på en såpatäckt presenning då tävlingsledaren skrek numret man hade blivit tilldelad. Kruxet var att en person i motståndarlaget hade samma nummer. Det gällde att vara först på ägget, och ta tillbaks det utanför sin sida på presenningen utan att ägget gick sönder. Skrek tävlingledaren flertalet nummer på samma gång blev det en lagom snygg hög i mitten. Som sagt gick laget till final där Max och jag valdes ut att representera laget i finalen, och chans att bli Mr och Miss WEI. Efter ett fem-glas-Pastis-lopp (Pastis=en alkoholhaltig anisdryck som blandas med vatten) med en målgång med mjölk- och mjölattack hamnade jag på en representabel tredjeplats. Täckt med färg, ägg, såpa, mjölk och mjöl kände jag mig nöjd med min insats. Finalen som bland annat bestod i att samla fem bh:ar från frivilliga tjejer kunde jag också avstå. Vi gick till havet för att tvätta av oss.

Finalteamet

Även söndagskvällen bestod i härligt mycket ös med bugg genom hela kvällen. Min buggerfarenhet byggdes på då jag för första gången blev kastad över ryggen, ashäftigt! Tyvärr blev en av mina andra danspartner knuffad så att han lyckades armbåga mig i ansiktet. Blodet rann och min kväll tog slut tidigare än jag hade hoppats. I uppståndelsen lyckades jag glömma min kamera på dansgolvet, och tyvärr hittade jag den inte när jag sen letade efter den. Satans också, så tyvärr kan jag inte lägga upp några bilder från helgen om jag inte hittar några på Facebook senare. Dessutom köpte jag den för inte alls länge sen, så det känns tungt. Men jag har bestämt mig för att inte gråta över spilld mjölk, hoppas fortfarande på att någon kan ha hittat den.

Med tanke på hur nöjd jag känner mig trots en förlorad kamera, en knäckt näsa och en sjöborre i foten så får man nog sammanfatta helgen som lyckad.